Om identitet

En kort analys av identitet utifrån dessa fyra punkter: -Essentialism eller konstructionism -Kärna eller process -Skillnad eller komplexitet -Individuell eller kollektiv Analysen av begreppet identitet måste göras enligt ett referenssystem,så vi kan betrakta vårt referenssystem i analysen som kontextuellt till exempel: essentialism eller konstruktionism,kärna eller process, skilnad eller komplexitet, individuell eller kolektiv.Enligt denna essentialistiska uppfattning existerar den sociala verkligheten och är utanför det vetande subjektet. Dessutom kan social kunskap uppnås på ett objektivt sätt och fristående från synvinkel axiologisk syn.Socialkonstruktionism handlar om förklaring de processer genom vilka människor kommer att beskriva, förklara och ta handling av världen där de lever.Socialkonstruktionism bygger på att upprätthålla relationer individens roll i konstruktionen av betydande sociala realiteter.En människas identitet har en del bitar som funnits med från början, här letar man alltså efter genetiska, biologiska eller fysiologiska skäl som förklarar ens beteende som också formar ens identitet. Motsats till att tro att vi formas under resans/ livets gång av olika saker som händer oss eller runt omkring oss.Det är viktigt att veta att man också får ha det och att förhoppningsvis är det en identitet som är stark.Men är det en tanke som känns rätt i vår tid nu att vi som exempel föds till ett visst kön vilket är biologiskt, genus är de socialt konstruerade rollerna som vi alla i samhället bygger upp medvetet eller omedvetet. Når det sedan kommer till debatten om män och kvinnors lika värde ställs identiteten i en annan dager. Här spelar ditt ursprung ofta stor roll eftersom synen på man och kvinna kan vara väldigt olika. Som tur är kan vi då bygga på vår kunskap så att vi lär oss nytt och därefter succesivt ändrar vår identitet. Vi konstruerar kunskap när vi interagerar med andra människor.En persons identitet går inte att finna i beteendet och inte heller i andras reaktioner, hur viktiga dessa ändå är, utan i förmågan att hålla igång en speciffik berättelse.Vår identitet är kopplad till den karaktären hos den biografi och berättelse som vi skapar oss själva, men i det berättelse måste man kontinuerligt sorteras in och integreras.Vi bär med oss våra egna berätelser, vi delar dem med andra och tillägnar oss varandras i ett samspel, ett lärande mötte.Vår samlade berättelse utgör i grunden vår inre identitet, varav historiemedvetande är en vital del. Kärna eller process? Vi har alla en grund identitet, medfödd i vårt DNA.Det som utgör kärnan i vår identitet är emellertid känslan av att vara en och samma person, trots att vi uppträder olika på olika platser i olika åldrar.Självklart har vi vissa delar av oss som kan tecknas som kärnan i vår identitet som tex. hudfärg, hårfärg och ögonfärg. Sedan är det en pågående process med hur vi takt med att vi lär oss saker ändrar oss. Ämnen som existensiella frågor blir större och större. Ett litet barn undrar om döden, varför en dör, vart man hamnar efter döden osv. När de blir äldre börjar det kretsa mer kring de själva och mycket funderingar kring ämnet finns och en fattar åsikter som i sin tur bygger identiteten.Vår identitet är alltså både given och skapad.Den utgörs av kännetecken som vi har och/eller som vi tilldelas av andra.Vi har ett behov av att tillhöra en gemenskap och vår identitet påverkas genom tillhörigheten.En persons identitet är stadd i förändring och utveckling , beroende av vad som sker i omvärlden.Identiteten har blivit till ett öppet projekt som på ett nytt sätt tvingar ut dagens unga i ett kolektivt såväl som ett individuellt sökande.Att skapa sig själv har idag blivit ett ,, måste,, på ett helt annat sätt än tidigare.När en har förmånen att följa ungdomar i flera års tid det kan vara i jobb eller dina egna barn så slås en av hur denna uppbyggnadsprocess utvecklas något enormt med tiden. Ämnen som existensiella frågor blir större och större. Ett litet barn undrar om döden, varför en dör, vart man hamnar efter döden osv. När de blir äldre börjar det kretsa mer kring de själva och mycket funderingar kring ämnet finns och en fattar åsikter som i sin tur bygger identiteten.Här ska en också tänka på hur vanligt det är att en föds in i en religion/livsåskådning där svaret på dessa frågor redan finns planterade i dig. Finns det inga problem med att du tvivlar någon gång i livet på detta kan det ses som en kärna du fått med dig sedan födseln. Identitet kan ju också vara hur andra ser dig. I vissa fall kanske det inte är på det sättet du vill bli uppfattad och då är det ett ypperligt tillfälle att sätta sig ned och fundera på vad det är som gör att andra har den synen på dig eller varför du identifieras med än det ena eller andra.En teori en kallar skillnad eller komplexitet handlar om att identitet skapas och byggs upp av konflikter, olikheter och skillnader.Är identitet endast skapad av oss själva eller är den påverkad och präglad av samhället och människor och kulturen runt oss? Självklart som vi konstaterat innan finns det saker som kommer med på köpet när vi föds men vi påverkas såklart av samhället och det sociala vi har omkring oss som familj, vänner och arbetskamrater. Är en född utanför Sverige eller adopterad kan en ha svårt att sätta fingret på vad som identifierar just mig. Då en viss del av identiteten finns med från början kan man vid en viss ålder upptäcka att det kommer upp andra känslor och värderingar som det kan vara svårt att förhålla sig till. Att man inte ser ut som alla andra hur påverkar det min identitet? Ibland kan det bli en styrka i andra fall en osäkerhet där man måste hitta väg fram för att hitta vad som identifierar just mig.Olika tillhörighet tilldelas olika former av värderingar.Man kan vara Växjöbo, smålänning, svensk och europensk.Hur kan man svarar på frågorna ,, Vem är du?,, och ,,Var kommer du ifrån?,, beroende på vem som frågar.Yngre barn tycks kunna bära flera lager av identitet på samma gång: en lokal identitet, en regional, en eller till och med två nationella, och en kontinental som europeisk.Att förlora en del av sin tillhörighet kan föreändra identiteten genom att en del av dess bas försvinner.Identiteten kan också lätt utvecklas till något negativt, till en ,,vi -och de,, -attytud, en etnisk identitet.Den kan leda till att människor skapar en symbolisk gräns mellan sig själva och andra.Man tar avstånd från andra , som i sin tur ser den första gruppen som annorlunda.I förlägningen kan detta leda till rasism,förföljelse och i värsta fall krig.Vi människor, har alla en identitet, men den kan förendras, vi kan mista den, söka eller klamra oss fast vid en identitet.Det är inte lät att tryggt vara en och samma människa i vår komplexa vardagsvärld.Om vi till exempel behandlas som ett ,, det,, av personer som är viktiga för oss, så kallade ,, signifikanta andra,, , påverkar det vår identitet i negativ rikting.Genom kunskap och betraktelse fångar vi in många olika saker i vår hjärna som vi sedan processar fram till något vi ”står för” och då kommer vi också identifiera oss med det. Så sin identitet. bygger vi under större delen av vår livstid, om vi vill utforska nya saker samt skapa nya facetter på oss själva. KÄLLAR IDENTITET av Nils Hammaren & Thomas Johanson INTRODUCTION TILL SOCIALPSYKOLOGI av Bosse Angelow, Thom Jonson & Jonas Stier